torsdag 12 november 2009

Finska Lappmarken.....................

ja därifrån skulle vi köpa en liten söt Landseer tik valp. Allting var klart med jordbruksverket! men hur får man hem en valp från trakterna kring Rovanniemi. Troddde i min enfald att man skulle vara mera hjälpsam eftersom man skulle få en hund till Sverige men ack vad jag bedrog mig!!!!
Pengar ville man ha och man ville att jag skulle visa hunden på utställningar men sedan fick jag höra att man började tröttna på mig och diverse olika på hopp blev det.
ALLT DETTA FÖR ATT JAG INTE VISSSTE HUR JAG SKULLE FÅ HEM VALPEN men si det var mitt problem då fick jag nog! Jag sket att jag hade betalat jordbruksverket 700 kronor för nån jävla ordning får det faktiskt vara.

Happy då vad hände hos neurologen jo det är ett kapitel för sig men Happy har inte ont och det visade sig att neurologen var en gammal valpspekulant som jag tydligen sagt till att köpa en annan ras för den valpen hon skulle ha hade ett litet navelbråck vilket hon ansåg vara mycket allvarligt.

King då jo han traskar vidare i trasken och har även varit hos underbara sjukgymnasten Kerstin på Ultuna. Enligt King så är livet sten kul och oj vad bråttom han har när vi närmar oss Ultuna för det gäller att komma först till trasken så ingen annan hinner före dit. I måndags fick han traska länge och sedan fick han gå in i bilen för att vila då jag hade Denise som hade en tid på Ultuna. Ivory var med och det är ju så himla kul säger hon och viftade på propellern hela tiden så folk skrattade åt henne i väntrummet.
När vi sedan kommer ut till bilen så inte har King vilat utan han hade hittat en sopppåse och både ätit och dryckit en kaffe latte men sedan hade han spytt ner hela bilen.

Taket är nästan klart här. Min Far som är 74 har fixat rubbet.

Ja det är bara lite av allting som hänt här sedan jag skrev sist!

Må så gott
Bamsekram Adrienne

2 kommentarer:

marianne sa...

Så skönt att ditt tak äntligen kommit på plats. Nu kan vintern komma med sin snö och tö.
Ibland är världen ganska liten och man träffar på känningar där man minst anar det.
Så härligt att Kinkan är så pass bra i sina leder. Jag hoppas du ska få många fina år till med honom.
Ha det gott. Kram

Rosie o Harry sa...

Toppen att ha någon som hjälper en:) Och ett tak nu inför vintern är ju inte fel.
Det är ju skönt att Kinkan mår bra.
Du får ha det så gott och va rädd om dig, kjamen

Bloggintresserade